Men vad f-n!

Jorå.
Såatt.
Här igen. Eller..aldrig borta.
Bara pysslat med lite annat. Nu kanske det inte alls är många som hittar in hit.

Men för er som gör det, så är det alltså 2012 och fortsatt fart framåt.

Just idag lördag med barn i lyan.
Kallt och vitt ute.
Jävligt kallt.

Tur det finns längdskidåkning på dumburken.
Inget är som Vinterstudion i bistra köldtider.

Fast nu ska vi till biblioteket.

it´s all like mondays to me

och dagarna bara rullar på.
bara sådär.
som de säger på jobbet, ibland känns det som det bara är måndagar och fredagar.
precis.

och det är höstkänsla och lurigt väder.
snart november.
halloween kom och gick.
det märks att man har äldre barn nu.
inte alls lika stor grej hemma.
inte ens från mig vad gäller filmgloendet, annars har ju traditionen bjudit att man sett någon lagom ryslig rulle med just halloween-anknytning.
men icke i år.

höstlov och sovmorgnar för vissa.
har lyckats snika åt mig en ledig dag på onsdag.
och så får man ju se fram emot fredag dårå.
halv jobbdag.
fyra timmar. känns helt ok.
därefter småland nästa.

jaha, det var väl allt.
förresten, kommer ni ihåg de automatiska gardinerna-från-helvetet på jobbet?
de som alltid kom ned när det var mulet och åkte upp när det var sol...typ.

har löst problemet på mitt  rum iaf.
har helt enkelt kopplat ur funktionen via en switch som jag lyckades snoka upp.

genialt säger jag.

hemmasafari

idag gjorde vi sannerligen inte skäl för våra dollars på jobbet.
i alla fall inte på förmiddagen.
stor fotoförevisning stod på programmet.
koda telefon på möte och  iväg till konferensrum.
glada kollegan tog emot i storviltjägaroutfit och med hembakad leopard-sockerkaka!

vad nu?
hela kontoret fått tokspel?

åh nej då.
inte alls.
men, kollegan var i Afrika i somras. Kenya och Masai Mara.
uppdraget var att fira en 60-åring och spana efter the big five.
de lyckades med båda uppgifterna kan jag säga.
vi kollegor fick nu ta del av de underhållande fotona i ett snyggt bildspel.
ihop med kaffe, frukt och hembakad kaka då alltså.

tråkigare onsdagsförmiddagar har jag genomlevt.

vad är det med Afrika egentligen?
vad är det som, trots inbördeskrig, fattigdom och generell misär, lockar med denna blödande kontinent?
jag har alltid,och jag menar alltid, haft en dragning till detta Afrika.
till dess natur och savann.
de enorma slätterna och den gröna djungeln.

det sista vilda djurlivet.
den sista fronten, låt vara rätt moderniserad, mot en svunnen tid.
men det Afrika min farmor läste högt för mig om finns naturligtvis inte mer.
det Afrika så som det borde vara är ett minne blott.
det Afrika vi ser idag lider nödens nöd.

men kollegans bilder visar ändå att det finns små små korn av det där avlägsna, mytomspunna och skimrande.
som ett gyllene eldorado.


min hemliga dröm; att få sitta mitt ute på den väldiga savannen och blicka upp mot himlen, känna luften och vinden.

fram till dess får vi hålla till godo med paul simon och under african skies

tisdagar

någonstans har någon använt några medel till att undersöka det här med tisdagar.
eller veckodagar i allmänhet.
resultatet kan möjligen vara något överraskande (iaf för alla som bespottar måndagar intill förbannelse)

nu ska ni höra, måndagar - då minsann lever man kvar med helgen i färskt minne och därför kan den inte dissas helt fast läget som startdag på en vecka skulle kunna vara bra.
onsdagar då? jo, då kan man om man tittar vääääldigt noga skönja en viss punkt där veckans vändning inträffar. sedan har det också konstaterats att på just onsdagar är man väldigt effektiv och får saker gjorda.
torsdagar - ser man oftast tillbaka på det man fick gjort under onsdagen, och dessutom börjar en föraning om förestående fredag smyga sig in ju längre dagen rullar på.
fredag - behövs väl knappast nämnas, men då rullar helgkänslan in redan under förmiddagen och allt...ja nästan allt känns plötsligt lite lättare.

men så var det tisdagen då.
en dag som liksom bara finns där.
en dag i ett sorts ingemansland.
en dag som inte hör vare sig till det förflutna eller kommande.
en tråkdag då mycket dessutom kan kännas tungt och  meningslöst.
en nonsensdag.

en grå dag helt enkelt.

och precis så känns det idag.
idag dessutom med en släng av tandläkarväder.

returen

och det finns väl inget som direkt talar emot att hempromenaden från kneget inte kan bli rätt underhållande den också.
musikfiler på random i telefonen är alltid spännande.

ny vecka knackar på

inget är som att piggna till under morgonpromenaden till jobbet med Gun´sRoses´version av "knocking on heavens door" i öronen.

gitarrsolon gör dig garanterat klarvaken.

dagens i-landsproblem

höst och vindar.
kalla och bistra.
man kan riktigt känna hur temperaturen bara på några få veckor har börjat anpassa sig till mer normal höst.
bort med de ljumma kvällarna.
bort med den lilla lilla gnuttan av sensommarkänsla som vissa dagar faktiskt har insmugit sig.

fram istället med problemet hur klä sig för att vara rustad inför höstvädret.
inga problem egentligen.

nu är det dock så att jag har förmånen att ha i min ägo en rätt snygg rock.
och en rätt snygg skinnjacka.
båda göre sig ganska perfekt med tillhörande halsduk.

men vilken ska man välja?
båda lika snygga och attraktiva i detta gamlejons ögon.
trivs liksom i båda.

varannandags-metoden?